Läs Tredge Mosebok 11 – 13

Orden Jag är HERREN, er Gud brukas på femtio ställen i denna bok som ett uttryck för grundorsaken till varför Guds folk måste vara heligt. Vi skall vara heliga därför att Han är helig. Både invärtes och utvärtes, andligt och moraliskt, måste allt som besudlar bli renat Ty jag är HERREN, er Gud. Ni skall hålla er heliga och vara heliga, ty jag är helig. Orena er inte genom något av de smådjur som rör sig på jorden. Ty jag är HERREN, som har fört er upp ur Egyptens land, för att jag skall vara er Gud. Så skall ni vara vara heliga, ty jag är helig. (3 Mos. 11:44-45; se I Tess. 4:7-8; I Petr. 1:14-16). Man måste skilja mellan orent och rent (11:47). Israeliterna skulle äta ren föda (kapitel 11), vara rena kroppsligen (kapitel 12 _ 13), ha rena kläder (13:47-59), bo i rena hus (14:33-57), iaktta personlig renlighet (kapitel 15) samt renhet som nation (kapitel 16). Ordet oren kommer till användning mer än hundra gånger mellan kapitel 11 _ 16.

Människan är skapad till Guds avbild (1 Mos. 1:27), och denna likhet består till en del i sann rättfärdighet och helighet (Ef. 4:24). När Adam och Eva syndade gick deras helighet förlorad och därmed blev förbindelsen till Gud bruten, och från det ögonblicket blev döden mänsklighetens oundvikliga lott (Rom. 5:14).

Under det att vi läser Tredje Moseboken får vi en uppfattning om hur Gud hatar döden allt sedan denna uppstod som resultat av att synden kommit in i Edens lustgård. Följderna av denna första synd öppnade spärrarna för en flodvåg av sorger och lidanden, fysisk och evig andlig död. Kravet på en mångfald av offer med tillhörande bestämmelser och förordningar gällande vad som var rent och orent liksom det som medförde orenhet ger oss insikt om hur fruktansvärd döden egentligen är jämte hur vederstygglig och avskyvärd synd är i Guds ögon.

Dessa levitiska lagar instiftades för att israeliterna skulle kunna handla med visdom i fråga om kroppslig hälsa men visar samtidigt hur Gud är mån om att bevara andlig helighet.

Djur som var förbjudna som föda beskrevs som orena, men förbjudna fiskar, fåglar, insekter, kryp, ohyra och kadaver skulle räknas som en styggelse (3 Mos. 11:2-47). Dessa fåglar och fiskar inkluderade sådana som var asätare och levde av döda djur och orenlighet. Djur som tar sig fram på buken, såsom ormar, maskar, larver, mullvadar samt råttor och sådana med många ben, t.ex. tusenfotingar, fjärilslarver och spindlar skulle också betraktas som avskyvärda och vidriga. Dessa har benägenhet att mestadels vara verksamma i mörker och påminner i detta avseende om att människorna älskade mörkret och inte ljuset eftersom deras gärningar var onda (Joh. 3:19).

Syftet med detta i minsta detalj omsorgsfullt utarbetade system vad gäller det som är rent och orent avsåg också att inom Israel bibehålla ett rent släktled fram till Kristus, Messias, avskiljt från hedendom och avgudadyrkan. Detta tjänade också som en daglig påminnelse om att Gud önskar att Hans folk efterliknar Honom i helighet som kontrast till denna världens ondska som oundvikligen leder till döden.

Vi ser genom dessa regler nödvändigheten av att hörsamma Herrens påbud: Gå ut från dem och skilj er från dem och rör inte vid något orent…säger Herren, den Allsmäktige (II Kor. 6:17-18; Joh. 17:15; I Kor. 5:9; Ef. 5:11; I Petr. 1:15; 2:9; II Petr. 3:11; Upp. 22:14-15).

Optional Reading:

Markusevangeliet 8

Memory Verse for the Week: Efesierbrevet 3:17